Upp vid 6.30 as always, idag tar Robert och jag en taxi med Oliver och åker till det fina sjukhuset. Här finns väl en 7-8 olika sjukhus, och dom börjar med standarden för väldigt fattiga och arbetar sig upp. Det här sjukhuset finns både i Spanien, Cancun och andra kända semesterorter och är det fräschaste i Playa, dock inte i området. I Cancun har dom ett fancy sjukhus där jag var för mitt röda öga en gång och hela sjukhuset ser precis ut som ett hotell, så häftigt, och svindyrt förstås. Och besöket idag kostar 309 dollar för att se en läkare, men det får han ju igen när han kommer hem, vilket vi kan tacka den svenska standarden för! En tjej som går igenom dörrarna efter oss, Robert håller upp dörren för henne och jag ställer mig i kön, och tjejen tränger sig förbi. Lite bitch blir man nog när man bor i LA för jag fnyser och säger högt och tydligt: “white trash with very bad manners”. Förlåt kan inte hjälpa det, här står vi med en liten bebis som gråter och har utslag i hela ansiktet, kommer in före henne, och hon vuxna människan tränger sig? Hur tänker man då? Eller rättare sagt, vad tänker man med? Grr!! Efter 30 minuter får vi se sköterskan som tar tempen och en massa annat och ytterligare 30 minuter senare kommer doktorn och helt underbart att se hur Oliver fogar sig i auktoriteten och gör precis som läkaren säger till honom. Så han har inte vattenkoppor vilket vi är glada för, osäkert om han hade fått flyga hem isåfall, men han har otroligt svullet tandkött och blåsor, ett sorts virus säger doktorn att det är och att det kommer att gå över, men under tiden ska vi bara gör allt för att underlätta för honom. Så 4 olika saker ska in i munnen 3-4 ggr per dag, 2 att skölja och 2 att dricka, hmm får väl se hur det går. Det gör ont i mig när han gråter… Tar en taxi därifrån till apoteket och hämtar ut hans mediciner och åker hem och sätter igång. Han sväljer bikarbonaten men spottar ut motrinet, men det går säkert bättre imorgon 🙂 Tar badgrejerna och går efter Malena och Christer till Mamitas beach och hyr solstolar och ligger och päser på beachen, mysigt! Min mage är fasen inte bra alls, ca 20 sekunder har jag på mig efter att jag äter någonting, det rinner alltså rakt igenom mig, och är som vatten, så jäkla jobbigt. Kramper har jag också, okej jag kan väl erkänna att jag ville ha lite diarre! När jag slutade röka för 1.6 år sedan så började jag gå upp i vikt, 2 månader efter jag slutat hade jag gått upp 10 kg, fråga mig inte var dom sitter för det är ingen som ser att jag gått upp så mycket, ser mer ut som 2-3 kg. Och jag har inte lyckats gå ner dom alls, jag har ändrat dieten, äter mycket nyttigare och rör mig mer. Men står på exakt samma – 64 kg! Jag har aldrig vägt så mycket, jag har alltid pendlat mellan 54 och 56 kg, så någonstans i bakhuvudet önskade jag mig en liten diarre åkomma några dagar bara så att jag kunde gå ner till kanske 60kg, men det här, nu är det det inte roligt längre, och jag har verkligen inte misskött mig, bara inte tagit imodium, vad jag än har så behöver det väl komma ut och inte stanna kvar. När jag kollade online eftersom jag har kramper också så stämmer alla symptom på bakterier och inte parasiter så det är ju positivt. Men får springa som en liten tatting mellan toa och strandstol och man bara vet att alla andra vet att man har diarre 🙂 Men vi njuter, faktum är att alla går och äter och jag och Eztelle, snart 8 månader ligger kvar och sover under parasollet, supermysigt. Jag älskar verkligen min familj, dom är inte världens mest uppföringsbara människor men dom lever, fulla av liv och stolligheter, mis like! Stannar länge och går sent på eftermiddagen och letar upp en taxi och får skjuts hem. Pappa möter vi på vägen ut, han ska idag träffa massören samt en kiropraktor. Vi äter kycklingsoppa som Norman har lagat till middag och sen går en sväng på stan.