På vägen till Dianas så har dom ett fruktstånd med mango, jordgubbar, körsbär och apelsiner och jag bunkrar med allt och kan få en nyttig dag på jobbet.
Åker downtown idag för att hämta upp en check åt en klient, och hittar Lucky Brand där nere, hmm undrar om man kan köpa restpartier av dom…
Där jag hämtar upp checken är en enorm byggnad och det pågår just nu flera filminspelningar, väldigt coolt ställe, går ju givetvis fel så trampar in i en av dom 🙂
Åker hem till Diana och arbetar resten av dagen, mår bättre idag!
Vår fina präst har varit här i LA i två år och idag är det Nationaldagsfirande, Gudsstjänst samt avtackande av henne och mottagande av det nya prästparet i vår svenska kyrka i San Pedro, men min mage krånglar så jag åker ingenstans. Istället blir det en massa tid över till att bygga sänggavel, men först frukost på Mel’s som nu har nypressade juicer, jippi. Jag beställer en sunset med rödbetor, morot och apelsinjuice och Javier dricker apelsinjuice och ingefära, så gott.
Jag vilar medan han får göra allt jobbet, är så trött på att vara trött.
Är han inte supersöt?
Voila, blev bra eller hur… vi är supernöjda! Ska leta nya sänglampor men det är ingen brådska.
Vi var även och köpte en ny plattv till honom i morse till hans studio, vi håller nämligen på att ljudisolera där idag samtidigt och han förlorar en bit av utrymmet nu när väggen blir bredare. En ny TV gör att han vinner tillbaka ytan då dom nu är plattare än när jag köpte TV:n för 6 år sedan. Men, detta innebär att jag nu får den gamla TV:n på mitt kontor, jippi. Men här sitter han iallafall och löder så att han ska tjäna ihop några centimeter med en smalare kontakt, gulligast i världen 🙂
Idag åker vi downtown och ska köpa tyg till vår sänggavel, vi var på Joann’s igårkväll och snurrade men 300 kr/metern känns inte okej. Har faktiskt inte varit runt här så mycket och kollat förut men det finns både ful och snyggbutiker, blir faktiskt väldigt imponerad. Kolla tex in den här tofsaffären, det här är bara ett litet hörn av affären, så imponerande.
Efter bara 5 affärer hittar vi ett tyg som är tillverkat i Los Angeles samt så är det vattenfast, jippi och killen prutar med sig själv från 12 dollar ner till 10 dollar, så 66 kronor istället för 300, så värt en resa hit, nu kan vi åka hem och börja arbeta. Jag åker hem till Diana och jobbar hela dagen och på kvällen går vi och får våra naglar gjorda, hon har varit ute i landet och grävt så inte världens finaste naglar precis och mitt börjar bli avskavt.
Jag kom på att om jag trär ett påslakan på sänggaveln efter vi har klätt in den då vi har bestämt att den ska ha samma storlek som en dubbelsäng så kan man ju få mer variation i tygerna än vad man kan få om man köper metervara. Textar diverse förslag hem till Javier men han nobbar alla, jag tyckte den här var fin, men han tyckte den var för rörig. Samt så vill han ha ett manligare tyg…
Så Javier får ibland förfrågningar om han kan komma och regissera röster i andra länder, vilket betyder att han då lämnar mig hemma. Men vi har kommit på att om jag lär mig spela in så kan jag följa med, för vi gillar ju att vara tillsammans. Så idag har jag min första lektion där Javier regisserar och Kostas spelar in. Inne i studion ser ni Marcela som har en av rollerna i denna spanska film.
Jag ska börja lära mig iallafall, idag dock så krånglar magen så åker hem efter 2 timmars studier, men så jäkla svårt kan det ju inte vara, det här kommer jag fixa.
Har kollat runt på sängmöbler i flera år, både online och i möbelaffärer och inte hittat något kul, allting ser ju likadant ut. Jag vill ha något annorlunda, så vi har bestämt oss för att kolla om vi inte själva kan bygga en sänggavel, så jäkla svårt kan det ju inte vara?
Iväg till Loews i Burbank och kollar runt och sådana här har vi hemma i massor, säkert flera 1oo och dom kostar 30 dollar styck, kanske borde sälja dom, det verkar ju inte som att någon av oss ungar kommer bygga nytt i Sverige inom den närmsta tiden…
Vi köper iallafall massor och allting är för stort så det slutar med att vi måste hyra en lastbil för att få med oss allting hem 🙂 Men hem kom vi…
Kan inte begripa det men vaknar klockan 1 på eftermiddagen idag, jag gick och la mig efter tabletten vid 23, var uppe vid 7 och tog första tabletten idag och nu vaknar jag vid 1. Det är nästan värre med biverkningarna än vad det var att ha parasiter 🙂 Så jäkla trött.
Javier är borta hela dagen och övar med sitt band och när han kommit hem så har han bjudit med sig sångaren Frank så vi går över till the Local Peasant och äter burgare. Medan dom har en trevlig kväll så går jag hem och jobbar. Min burgare med Dijonsenap var fantastisk.
Det är fredag och jag är så himla trött på att vara hemma, men samtidigt så jäkla trött så jag inte orkar gå ut heller. Hade missat några saker på jobbet så Javier kör mig dit vid 6.30 för att plocka upp dem och när vi ändå är ute så bestämmer vi oss för att åka upp till Castaic och äta en romantisk middag, underbar utsikt här uppe.
Min man kommer hem med pioner idag, de doftar ljuvligt.
Det händer inte så mycket nu för tiden, jag drar mig ur sängen någon gång efter 10 på morgonen, dock går jag upp i dvala vid 7 och äter min tablett och en macka innan jag hoppar i säng igen. Arbetar några timmar för Diana, vilar igen, arbetar igen och på kvällen brukar vi gå till någon av de lokala restaurangerna som vi är säkra på inte serverar mjölkprodukter och sen hem och jobba igen, låter superkul eller hur. Nu börjar dessutom min svenska Hjortsjöhonung ta slut så kris snart, vad ska jag nu äta på mackorna.
Idag är det Rebecka dagen jippi 🙂 Nähä det var det ingen som märkte nej 🙂 Vi firar ju inte namnsdag här så vill jag att det ska firas så får jag nog ordna en egen fest, men jag har större och viktigare saker att göra idag, dags för återbesök hos läkaren. Och förresten så kommer jag på nu att det var igår det var min namnsdag, suck alla svenska traditioner försvinner en efter en. Doktorn säger iallafall att jag ser mycket bättre ut och att det bara är att fortsätta äta hela 30 dagarna ut. Han säger att han åtminstone har goda nyheter, jag har inte H pylory bakterier så mitt i all mitt jobbiga så har jag iallafall inte den värsta av alla parasiter. Efteråt så åker vi hem till Kristina och Kostas för att fira deras 5 åriga dotter som fyller år idag. Vi har tackat nej till alla roliga fester, alla fyller år den här helgen och vi är bjudna överallt, men jag orkar inte, det får bli en timme eller två hemma hos dom. Erika har beställt en prinsesstårta, och jag fick äta upp askungen.
Helt slut så det blev 1.5 timmar sen hem och sover.
Har legat till sängs och varit hemma sedan den 11 maj, mår inget vidare. Dom här jäkla tabletterna är så himla starka och biverkningarna är detsamma som symptomen för parasiter så urk tillvaron är så där. De få krafter jag har går till Diana och Pressklubben vi har ju Award show om en månad. Fick en stororder från Japan och var så jäkla trött att jag inte inte ens orkade packa den på 24 timmar som jag brukar göra utan det tog 3 dagar innan Javier fick åka och posta den, jag klarar 1 vara åt gången inte 19. Klarar inte av att köra själv då jag dåsar till så Javier får ta mig till jobbet där vi idag har en fundraiser för Bill Rosendahl och det kommer att vara massor av politiker på jobbet, bla Los Angeles eventuella nya borgmästare Wendy, det är en vecka kvar tills vi vet vem av de två kandidaterna som vinner. Min fina voluntär på Pressklubben Arraks har stått för cateringen idag med sitt bolag NariNelly, visst är hon fantastiskt duktig!
Tyvärr är det ju smör eller någonting i allt så jag kan inte äta egentligen men hon nästan gråter när jag inte äter så jag biter i det sura äpplet och smakar av de sakerna som har minst smör 🙂
Jag och fina Arraks, hon är 19 år och får mig ibland att känna mig supergammal.
Jag på röda mattan, tycker jag ser härjad och trött ut.
Kolla mina nya jobbskor, är dom inte supersöta? Fick så bra pris av en kund downtown att jag köpte både turkos och rosa…
Jag och politikern Tom Labonge, han ska tydligen vara expert på the Conservatory och bjuder in alla på en specialguidad tur.
Och Q&A med Robert Kovacik och Maria Armoudian och Bill Rosendahl till vänster.
Vid 9 är jag helt död och åker hem och slänger mig i sängen, trött, tröttare, tröttast.
Så jag är inte av med några parasiter med leran, mår fortfarande superdåligt. Men vad som hänt dock är att jag fått världens bästa luktsinne. Javier kan nu inte längre ha någon parfym på sig, jag höll på att dö när jag gick förbi McDonalds, hur någon kan äta där med de lukterna övergår mitt förstånd, urk. Har blivit superkänslig, spydde när jag öppnade kylen och kinamaten stank där, bara att slänga skiten. Det skulle vara en av fördelarna med leran att man skulle rensa näsan och få tillbaka luktsinnet men det här är ju löjligt, jag har bättre luktsinne än en hund, superläskigt. Har gått ner till 54 kg vilket är under vad jag borde väga, jag var superlycklig när jag var 57 kg men när jag fortsatte ner i vikt så kändes det inte så bra längre. Men så får jag tips på en läkare idag som har bott i Mexico och som är väl bekant med parasiter och amöbor och allt vad det heter så han åker vi till idag, jippi. Får komma in omedelbart och dom tar både blod och en massa andra tester, och visst är det parasiter jag har säger han, ingen tvekan om saken. Han tror tom att det är samma parasiter som jag fick när jag var i Cartagena i Colombia för 4 år sedan, inget har tagit dött på dem. Det som oroar honom nu är hur långt upp i kroppen dom har gått och hur många bon dom byggt – dubbelurk!! Så i vanliga fall så ska man äta parasittabletter i 3 dagar, han vill att jag äter dom i 30 dagar. Vilket också innebär ingen alkohol och inga mjölkprodukter på hela denna tiden, tydligen är mjölkprodukter det parasiter lever av, inte konstigt om man som Svensk får dom då 🙂
Åker till Costco och hämtar ut mina piller och sedan till sushistället och äter tidig lunch, jag ska äta mina tabletter klockan 7, klockan 15 och klockan 23, alltså var 8:de timma, och jag måste äta både innan och efter annars fräter dom sönder magen. Så när jag stoppar den i munnen så är den så jäkla äcklig så jag springer in på toaletten och spyr, fy tusan, 3 ggr om dagen och i 30 dagar, snyft. Men ack så glad att jag träffade en läkare som vet vad han talar om. Han trodde nog att både jag och Javier var svenskar dock för han berättade hela Mexicos historia för oss, tänkte det var bäst att inte rätta honom så vi lyssnar andäktigt fastän i många fall vi kan den bättre än honom, han säger några fel 🙂
Urk när jag vaknar idag kommer jag knappt upp ur sängen, springer på toa 20 ggr idag och känner det som jag ska dö, urk vad är det här? Javier har pratat runt på sitt arbete och receptionisten kan rekommendera lera som man ska dricka och som tydligen ska vara jättebra. Så det tar jag idag med 4 dagars mellanrum och det smakar bättre än man kan tänka sig.
Arraks kommer förbi från jobbet och lämnar över finalisterna så att jag kan göra word dokument, hon är så jäkla gullig och har även tagit med sig godis, hon har tom skrivit LA Press Club på dom!
Kan inte äta något kryddstarkt, och kroppen vill ha något som är lite tyngre känns det som, i väntan på läkarens rekommendation om vad jag bör äta så är svenska pannkakor till frukost bäst. Börjar väl inse att det kommer bli svårt att komma iväg till Mexico så kanske borde börja leta läkare här…
Jobbar hemifrån och på kvällen åker vi till Kabuki och äter middag och medan jag går på toaletten så blir Javier omringad, hehe han ser lite obekväm ut 🙂
Margareta brukar alltid bjuda på stort hennes sista dag i LA, men det är upp till oss att hitta stället, och efter gårdagens underbara pianobar så är det ju svårslaget. Vi drar på rejält och åker ner till Long Beach och det stora fartyget Queen Mary och har bokat bord på restaurang Sir Winston’s. Att bara stiga ombord på fartyget är magiskt, drottningens båt, ni kan ju tänka er vilka storheter som varit ombord på den här båten! Då det är en Engelsk båt så har dom telefonhytter överallt, coolt trodde dom var helt borta, men nu är den förevigad.
Jag blir helt förälskad, kanske det hjälper till att det är dimmigt och rått utanför, nästan så man kan se spökena som brukade husera i salongerna förr, otrolig känsla.
Får en glass mellan förrätt och efterrätt så man nollställer munnen.
Går genom båten när vi ätit och superhäftigt, nästa gång hon kommer ska vi åka hit på dagen och glo.
Idag åker vi ner till Manhattan Beach och njuter av havet och beachlivet. Stannar först på Sizzler och äter en buffélunch, tror att min kund är lite besviken, Sizzler är bättre utomlands än här 🙂
Och så här mysigt är det i Manhattan Beach.
Den här väskan hittade vi i en affär på vägen ner till havet, varför är det en dalahäst med på en väska på Amerika?
Tror ni dom spelar beach volleyboll i Manhattan Beach eller 🙂
Vi sätter oss på en parkbänk och njuter av livet, mysigt.
Går en sväng till min vän Tammi som har butik i Manhattan beach och sedan sätter vi oss och Margareta äter glass medan jag parkerar om bilen. När vi kommer tillbaka efter en timme så har jag fått böter, man var tvungen att parkera med hjulen vridna snett, men den lilla notisen om detta ser ju mer ut som en reklamskylt vem kollar där uppe, grrr.
Vi möter upp Javier i Beverly Hills på Stinking Rose. Margareta sa att hon ville ha levande musik med typ Sinatra stuk och vad är väl bättre än pianobaren på vitlökshuset, han är suverän.
Självklart vitlöksglass till efterrätt, den är magiskt god!
Samma procedur idag, jag arbetar hela dagen, innan jobbet kör jag Margareta ner till metro stationen i downtown LA så får hon ta en buss till Disneyland medan jag arbetar. Hämtar upp henne på samma station vid 7 på kvällen och som vanligt har hon haft en superdag. Drar med en trött Margareta över gatan till Cordiale och lyssnar på levande musik med Anna som arbetar på samma jobb som mig, det är hon i hatten 🙂
Tar bilen och åker upp till Los Olivos och vingårdarna där uppe, idag har vi blivit inbjudna att vara med på grillafton på Curtis Winery. Stannar på outleten och kollar runt lite först, Javier får mer linnebyxor och jag underkläder från Calvin Klein.
Wow, vilken fin bbq dom gjort, tom levande musik, och massor av folk, stekhett, det är 35 grader.
Det är den här killen som är huvudansvarig för vinerna, han bor i ett hus på egendomen men kommer ursprungligen från Sydafrika, tänk att få bo på en vingård, wow!
Det blir en mysig nedcabbad hemresa i min nya fina bil.
En annan som har bondblod i sig blir ju helt salig att köra genom detta landskap, tänk att ha en bondgård här och rida runt! Javier skrattade åt mig häromdagen, det måste blivit något fel men John Deere gjorde reklam för sina traktorer på TV häromdagen, marknaden i LA kan ju knappast vara så stor, och jag blev helt salig och Javier tycker jag är knäpp 🙂
Så Javiers goda vän och arbetskollega från Disney, som vi hade vårt bröllop hemma hos, dog ju i cancer för några månader sedan, finaste Erika och idag är det minnestund för henne, en tung dag. Otroligt fin människa och så konstigt att det bara är 3,5 år sedan vi var hemma hos henne och firade bröllop. Bild på Erika och hennes fina man Lee.
Vi möts upp i kyrkan dom gifte sig och har minnesgudstjänst innan vi åker över till W Hotell i Westwood där det är Celebration of Life som man nu gör i LA. En tung dag, så ledsen att hon är borta, vi fann varandra omedelbart och jag tror att Javier har flängt över hela världen med henne, vet inte hur många resor dom gjort för Disney tillsammans, men säkert flera hundra.
Sitter ute i sofforna och pratar med Javiers vänner och tittar på blommorna som är gjorda dagen till ära, och dom är så typiska Erika, underbart vackra, fina färger och dom doftar som en sommaräng, kommer alltid att tänka på fina blomsterarrangemang när jag tänker på henne. Fick ta med mig denna på bilden hem och har fortfarande inte haft hjärta att slänga den fastän blommorna är vissna för länge sen… Sorgsen dag.
Idag ska vi hjälpa Pernilla att ta bilder till sin hemsida, man är ju ingen proffsmodell men nån jäkla bild ska väl bli bra. Jag har frågat min underbara man om han kan hjälpa till och ta kort med en kamera, så turas jag, Anna och Pernilla om med att ta kort med kamera nummer två. Här första stället utanför Designcentret på Melrose Ave., – väskorna i fokus!
Och så måste man ju få fåna sig lite annars är det väl inget kul 🙂
Vi åker vidare till en cool vägg längre ned på gatan, det står handmade in LA på väggen och det är ju det Pernillas väskor är…
Och så är det då dags för mig att bli fotograf och av 50 foton så är 1 bra, så det blir inget mer fotograferande för mig, men jag ser ju ut som en proffsfotograf iallafall 🙂
Det syns att Anna varit professionell modell iallafall!
Vi åker över till Lacma och tar lite kort.
Världens starkaste tjej – den här stenen betalade galleriet massor av pengar för, faktiskt flera miljoner!
Coola Pernilla.
Försöker se ut som modeller, funkar väl sådär.
Försöker oss på en Sex & the City bild 🙂
Snygg bakgrund!
Efteråt blir det Happy hour på Next door, så jäkla mysigt ställe, alla njuter av ett glas vin förutom Rebecka som inte bör dricka för tillfället, magen, suck.
Fast jag får förstås efterrätt istället, tjusigt värre och smakar gudomligt.
Goda vänner!
Och så här blev det färdiga resultatet, jättefin hemsida:
https://www.nylanderla.com
Arbetar på Pressklubben hela dagen och vid 5 tar jag en paus och åker och möter upp min fina väninna Alicia på ett thaihak i Hollywood. Hon har arbetat som lärare i Turkiet de senaste två åren men nu är hon tillbaka igen, så det ska bli ett kärt återseende. Jag kommer först, som svensk är man ju alltid i tid 🙂 Längst där framme har dom en scen och vem som helst får gå upp och sjunga, hehe!
Tillbaka till jobbet efter några timmar, väldigt mysig middag. Såg det här tipset på gott vatten bra ide va?
Jobbar och har ont i magen, det blir bara värre och värre det här, och det finns ingen tid och jag har ingen bra doktor. Sist jag gick till doktorn här i LA så ville dom ju bara ge mig 14 doser av antibiotika tills parasiterna var döda, det blev ju jättebra. Så hade tänkt vara smartare denna gången och försöka hitta en ledig lucka och åka till min doktor i Playa, som vet vad man ska göra och som aldrig i livet skulle skriva ut antibiotika till mig. Men nu gäller det att hitta den där lilla luckan, för att inte kunna gå ut utan att veta att det finns en ledig toalett i närheten är frustrerande, man blir väldigt isolerad. Men åker en sväng till Pressklubben och arbetar och därifrån åker vi vidare ner till kärnan av Hollywood och går på Annas födelsedagsfest.
Och så födelsedagsbarnet själv, jättemysig kväll!
© 2015 Rebecka Ponton. Powered by Wordpress.