2010

Dag 1839 – Cowboys…

Comments Off on Dag 1839 – Cowboys… 29 March 2010

Dag 1839 – Cowboys…

Upp vid 9 och hasar mig upp, trött som bara den, det var någon som ringde fel vid 2.30 i natt så sen kunde jag inte somna om, snark… Frukost med alla och sen följer jag med Don ut för att få en lektion i hur man ansar och klipper träd, han har ju haft fruktträd hela sitt liv, samt så får jag med mig 10 vinrankor hem, ska försöka odla vin på balkongen!! Får med mig två olika sorter Concord och Red seedless grape, trist namn men så länge dom är kärnfria så kan det ju inte skada. Lär mig att när man köper ett frukträd och planterar det och det tagit sig efter 1 år så ska man klippa av det i höfthöjd så att det kan börja grena sig året efter, annars får man ett träd som bara växer rakt upp istället med tunna grenar och det tar längre tid för trädet att bli ett tjockt fin klätterträd och en massa annat nyttigt. Sen kan inte Christer vänta längre utan på med outfitten och går iväg bakom ladan med en pistol och ett gevär och skjuter på en burk. Christer klarar första skottet mitt i prick från 25 meters avstånd så imponerande. Själv skjuter jag slut på mina 9 kulor i pistolen och lyckas bara träffa kanten av burken 1 gång, hehe, sopa! Men kul som bara… Sen in och packar och kramar hejdå och åker till Middleton och ska hälsa på Ruths och Chris syster Roger, dom är fyra syskon men Robert är nere i Arizona så han kan vi tyvärr inte träffa den här gången. Men Roger har inte varit i Sverige sen 1984 så han har jag bara träffat 1 gång förut. Men bonde även han givetvis… Så på den här resan har vi tyvärr bara träffat 24 släktingar, träffade ju 59 när jag var här för 14 år sen, men jag antar att vi får komma tillbaka och träffa resten en annan gång. Sen bär det av till flygplatsen i Boise, Idaho och vi går och äter middag på ett ställe efter att jag fått min biljett. Himla god hamburgare, och ska bli kul att träffa Javier fast jag kommer att sakna alla så himla mycket. Kramar hejdå och går genom säkerheten och ingen drama den här gången tack och lov. Flyger i ett CLR200 plan, vilket är United Airlines minsta plan och tar bara 50 passagerare, så mitt handbagage är tyvärr för stort och får checkas in precis innan jag går ombord, men jag har fått bästa platsen någonsin, 1B, säkert för att jag har rätt många flygmil med dom och mer tillkommer ju hela tiden… När jag mellanlandar i San Fransico är vi försenade så när jag äntligen fått mitt handbagage tillbaka så är klockan 18.40 och ombordstigningen på planet till LA började 18.30 så springer som en galning för att inte missa planet som avgår 18.50. Helt slut kommer jag fram till gaten bara för att se att den är 1 timme försenad, suck. Men vid 9, en timme försenad landar jag äntligen i Burbank och får pussa på min Javier och åker hem och somnar som en stock!

Comments are closed.

NYA BLOGGEN: www.rebeckaponton.com/blog

Archives

© 2015 Rebecka Ponton. Powered by Wordpress.

Wordpress themes by WooThemes - Premium Wordpress Themes

SEO Powered by Platinum SEO from Techblissonline