2010

Dag 1822 – Immigrationen

Comments Off on Dag 1822 – Immigrationen 12 March 2010

Dag 1822 – Immigrationen

Upp sent, sov inte så bra igår, på med kostymen och kammar håret som hos en “fin” flicka och vid 11 åker vi downtown och jag har min intervju för greencard hos immigrationen. Lämnar in mitt besökspapper och sen får vi vänta i 20 min innan en liten, svart kvinna med spretigt hår kommer och hämtar oss och vi går in på hennes kontor och slår oss ner i varsin stol bakom hennes skrivbord. Så förklarar hon att vi måste svara tydligt på alla frågor och att vi inte får titta på varandra och den hon tittar på är den som hon vill ska svara på frågan, och vi får inte prata i mun på varandra eller hjälpa varandra med ord eller miner eller gester, tuff tjej! Hon ber om vår legitimation och så skriver hon ner allt i sina papper och Javier lutar sig fram och vill visa att hans ID har adressändring på baksidan, hon upphör omedelbart med vad hon håller på med och stirrar argt på honom, inte röra vid henne eller ens sträcka ut en hand mot henne, jäkligt ilsken blick alltså. Sen frågade hon hur vi försörjer oss och hur mycket vi tjänar i månaden och sen vänder hon sig och börjar söka på våra namn i en databas och ser att jag har haft lite problem med immigrationen så hon säger att hon måste utreda mera och ber om våra mobiltelefoner som vi får stänga av och lägga på hennes kontor. Sen får vi går till varsitt kontor och sätta oss och fylla i 70 frågor om vårt liv tillsammans. Vi får inte gå och fråga henne om något, utan fylla i allt och vänta med frågor tills hon kommer och hämtar oss, när vi är klara så ska vi också vänta tills hon kommer. Vad är märket på vår TV och DVD, vad gjorde vi i helgen, vilken var den senaste gåvan jag gav samt fick av Javier, vilka resor vi gjort tillsammans, när handlade vi mat tillsammans senast och vad köpte vi, hur betalar vi våra räkningar, vad åt vi till middag igårkväll, hur många fönster har vi i vårt sovrum, har vi några ärr eller tatueringar på kroppen, hur ser en vanlig dag ut för både Javier och mig, hur tog vi oss hit idag, vad köpte jag till Javier i födelsedagspresent samt vad fick jag på min. Hur firade vi Nyår, Jul, Thanksgiving, fjärde juli. När hade vi gäster hemma senast och namnge dem. Jag blev klar först så hon tog mig in i kontoret och började förhöra om mina frågor, och klagar på att jag skriver som en kratta samt att jag svarar hmm, istället för ett tydligt ja, har vi ingen uppfostran i Sverige frågar hon 🙂 Jag får dessutom gå igenom bröllopsalbumet jag tagit med till henne och hon frågar vilka gästerna är och varför fler från min familj inte är där osv, osv, samt tar hon de bilder hon vill ha ur albumet och sabbar det totalt, så många timmar som jag la ner på det för att få det så fint, darn. Efter 30 min så går hon och hämtar Javier och går igenom hans svar, och en del där vi har olika, hmm faktiskt en hel del har vi konstaterat i efterhand. Hon frågar bla Javier ; så vad fick du av Rebecka i födelsedagspresent, och han börjar rabbla upp massage, middag. Vad mer frågar hon, jag har nämligen skrivit boken Blindness på mina svar och det har Javier inte skrivit, så hon frågar honom om han fick en penna eller en tidning och han garvar, Nej det fick han inte, jag lotsas bli sur bara för att lätta upp stämningen lite, ser ju hur han svettas stackarn, “Jag ska aldrig någonsin köpa en present till honom igen eftersom han inte kommer ihåg”. Så hon frågar fick du en bok och han skriker “ja, jag fick the Blind”, hehe nästan rätt. Och sådär håller det på i 1.5 timmar, helt sjukt. Till slut säger hon, jag tror på att ni är gifta men jag måste dubbelkolla med min chef först säger hon och går ut rummet, kommer tillbaka 10 min senare och säger att det gått igenom, de tror på att vi är gifta på riktigt och jag får mitt greencard på posten inom 2-5 veckor, hehe, helt sjukt. Helt utmattade åker vi till SDI i Culver City och den 30 min resan dit så går vi igenom frågorna och inser att skit vi nog inte hade mer än 40% samma rätta svar på våra frågor. Tex så var en av frågorna vad vi gjorde i helgen och på lördag kväll skrev Javier att vi gick till Cheesecake Factory och åt lunch, och jag skrev att vi var på Victors 50 års fest, vilket vi ju var men Javier glömt bort, hehe. Vilket hon faktiskt sa också att killar inte har koll på detaljer och hade vi haft mer samma rätt så hade det varit som att vi fuskat genom att gå igenom svaren innan. Sen åker vi vidare till Santa Monica och äter gott på restaurang Houston och har en supertrevlig kväll, hem sent och så jäkla blåst men hade världens goaste kaffe till efterrätt, men får sota för det nu, kan bara inte sova ligger vaken till 2 tyvärr.

Comments are closed.

NYA BLOGGEN: www.rebeckaponton.com/blog

Archives

© 2015 Rebecka Ponton. Powered by Wordpress.

Wordpress themes by WooThemes - Premium Wordpress Themes

SEO Powered by Platinum SEO from Techblissonline