Igår visade jag Margaretha hur hon tar bussen hemifrån mig och till Universal studios, vilket tar 15 minuter och sen hur hon därifrån tar tunnelbanan 1 station ner till Hollywood blvd. Så hon ska sova in och sen ha en Hollywood dag medan Javier och jag tar bilen och köper Starbucks och sen vidare till Burbank och går på ett seminarie med Business of Entertainment, väldigt många intressanta talare som vanligt, får lära mig om ett nytt filmformat som kommer ut snart, där många viktiga aktörer är med, men Apple och Netflix saknas. Intressantaste av alla är Shawn Gillespie som berättar vilka kostnadsfördelar de olika staterna har när man spelar in en film, otroligt bra, och fantastiska torra “poof” skämt, (lärde mig poof häromdagen i en bok, och tycker det är ett sjukt kul namn, förlåt om jag sårar någon). Vid 12 är det en timmes lunchpaus och när jag går till cafeterian så känns det som om ryggraden är helt mjuk och varje steg gör ont som tusan. Känns ungefär som om alla mina organ sitter löst inuti mig, och varje gång jag går så gungar dom till, skit gör ont som bara den. Men som vanligt är man dum och tänker att det där går över, dumt att använda högklackat, det ska jag hålla uppe med ett tag. En timme senare går vi tillbaka in i salen igen och jag lyssnar på två talare till innan telefonen ringer och jag måste åka och plocka upp Margaretha. Får tag på henne när hon precis ska ta tunnelbanan från Universal Studios och åka till Hollywood och åka på kändisars hus sightseeing, vilket jag inte behöver följa med på. Jag åker hem och sparkar av mig skorna och går och lägger mig, sömn botar det mesta. Vaknar 2 timmar senare av att Javier är hemma och vi gör oss iordning och åker ner till Hollywood blvd och plockar upp Margaretha. Jag har bestämt att hon nog skulle uppskatta Gladstones i Malibu, ett fisk och skaldjursställe precis vid havet. Jag har bokat bord till klockan 7.15 och vi gör Sunset blvd hela vägen ner till Malibu, genom Beverly Hills och Pacific Palisades, så fint. När vi kommer dit är det kaos, kön till värdinnan är 15 meter lång och jag ser fullt med folk som står och väntar. Vid 7.45 är det äntligen vår tur och vi får vårt bord och jag äter Moules Meuniere – vinkokta musslor som är sååå gott. Vi har en jättetrevlig kväll, och här bara måste man ta med rester hem, dom gör kanonfina konstverk av “the left overs” så vi packar bröd och allt vi har och får en jättefin påskhare (som jag slänger när vi kommer ut, ville ju bara se vad han skulle göra, urk för rester). Hem och tittar på Day & Knight som är helt fantastiskt rolig, den bara måste ni se.