Istället för att gå våra 6 kilometer runt golfbanan så blir det 8 km, 4 km att gå in till stan och 4 km att gå hem igen. Vackra golfbanan som vi går förbi även om vi går in till stan.

Jag visar min genväg in till stan och idag är där en kille vid stranden som har byggt de 3 vise männen, jesubarnet samt Josef och Maria i sand. Killen är från Venezuela och superduktig.

Vi stannar på ett av de dyrare varuhusen som bara har dyra märken såsom Rolex, Tiffany&Co, Breitling mm. Jag provar min ska-ha klocka som jag har varit kär i flera år nu, det kanske dröjer ytterligare 10 år innan den är min, spelar ingen roll den blir min en vacker dag.

Bara 8815.00 amerikanska dollar 🙂

Tyckte dom här korta örhängen från Bvlgari var jättefina, men orkade inte fråga efter pris. 

Så min lilla väninna handlar faktiskt en ring för 8000 kr från Tiffany bara så där 🙂

Vi stannar på Starbucks för att fira hennes fina köp och för att vi gått 7.5 kilometer. 

Går hem och pusslar klart, jippi jag är klar och det var nästan så jag snubblade på mållinjen, vi åker hem imorgon 🙂

Kolla alla sjuka detaljer i pusslet som inte gick att se med pyttebeskrivningen.

Hernan kom över igen och gjorde frukost Colombianska Arepas, alla andra gillar dom tjocka och jag vill ha dom tunna, brända det blir nästan som knäckebröd, supergott. Samt så är jag inte sådär jätteförtjust i ost så den lilla vita pricken är min skiva ost som jag har lagt på 🙂På kvällen är det söndag så således Rebeckadag igen, men denna gången får Javier följa med, vi ska fira Renatos födelsedag så vi går och äter redan klockan 5 för att vara i tid på Wah-wah klockan 6.45. Börjar middagen med ett glas champagne….

Deras hemmagjorda maränger som numera är rosa och supergoda. 

Väl på Wah-wah så är här massor av folk att säga hej till.

Massor av folk som kommit för att lyssna på Renato, bandet och fira hans födelsedag. 

På vägen hem ser vi de här shoppingvagnarna, är dom inte supersöta.