Har legat till sängs och varit hemma sedan den 11 maj, mår inget vidare. Dom här jäkla tabletterna är så himla starka och biverkningarna är detsamma som symptomen för parasiter så urk tillvaron är så där. De få krafter jag har går till Diana och Pressklubben vi har ju Award show om en månad. Fick en stororder från Japan och var så jäkla trött att jag inte inte ens orkade packa den på 24 timmar som jag brukar göra utan det tog 3 dagar innan Javier fick åka och posta den, jag klarar 1 vara åt gången inte 19. Klarar inte av att köra själv då jag dåsar till så Javier får ta mig till jobbet där vi idag har en fundraiser för Bill Rosendahl och det kommer att vara massor av politiker på jobbet, bla Los Angeles eventuella nya borgmästare Wendy, det är en vecka kvar tills vi vet vem av de två kandidaterna som vinner. Min fina voluntär på Pressklubben Arraks har stått för cateringen idag med sitt bolag NariNelly, visst är hon fantastiskt duktig!

Tyvärr är det ju smör eller någonting i allt så jag kan inte äta egentligen men hon nästan gråter när jag inte äter så jag biter i det sura äpplet och smakar av de sakerna som har minst smör 🙂

Jag och fina Arraks, hon är 19 år och får mig ibland att känna mig supergammal.

Jag på röda mattan, tycker jag ser härjad och trött ut. 

Kolla mina nya jobbskor, är dom inte supersöta? Fick så bra pris av en kund downtown att jag köpte både turkos och rosa…

Jag och politikern Tom Labonge, han ska tydligen vara expert på the Conservatory och bjuder in alla på en specialguidad tur.

Och Q&A med Robert Kovacik och Maria Armoudian och Bill Rosendahl till vänster.

Vid 9 är jag helt död och åker hem och slänger mig i sängen, trött, tröttare, tröttast.